Det är fredag, klockan är strax efter 12.00 och alla fyra deltagare har samlats på parkeringen. Efter en kort genomgång och indelning av övningsterrängen utgår paren åt varsitt håll. Båda paren har en stor yta vardera att husera på med obegränsad tillgång till björkskog, vass och vatten. Även viss tall och gran men till en något mer begränsad del. Då övningsterrängen är på egen mark kan allemansrätten förbises vilket möjliggör maximal kreativitet för deltagarna.
Första paret består av mig och William, det andra paret av Patrik och Benjamin. Tillsammans har vi kunskaper, färdigheter och erfarenheter från friluftsliv, Försvarsutbildarna, Försvarsmakten, Search and Rescue, Sjöräddningen och alla de olika utbildningar vi gått genom åren. Några av oss är idag utbildare och ledare inom dessa verksamheter och brinner starkt för friluftslivet. Åldersspannet är från 20 år upp till 47 år.
Jag och William tog som första uppgift att gå runt en sväng i området för att lära känna den närmsta terrängen och hitta en lämplig plats för vårt vindskydd. Ganska snabbt kom vi fram till att vi ville ha ett skärmskydd mot en stor sten i syfte att kunna använda stenen som reflektor för elden. En medveten risk vi tog då vi vet att sten kan spricka vid eldning. Platsen blev en bit upp i skogen, i skydd från den kylande vinden nere vid sjön.
Efter det gick vi ned till den frusna sjön för att hämta så mycket vass vi kunde. Detta för att ha som basmaterial till golv och tak. När golvet var lagt med vass lade vi sedan över granris. Därefter byggde vi ramen till hela vindskyddet av långa björkslanor. På taket lade vi först på vass som leder bort kondens bra för att sedan toppa med granris för att täta så värmen håller sig inne och kylan ute. Efter att ha tätat sidorna av vindskyddet med grenar och våra ryggsäckar kunde vi konstatera att vindskyddet hade klarat av ett snöoväder utan större problem. Klockan var nu närmare 16.00 och det började mörkna. Vi valde då att förbereda för vatten och eld; jag tog med tomma vattenflaskor till sjön och William letade kråkris. Även fast isen låg tjock över sjön, runt 15-17 cm, så gick det bra att få upp ett hål med yxan och fylla vattenflaskorna. När jag kom tillbaka till vindskyddet turades vi om att såga ved. Vi sågade upp både björk och tall, detta då jag misstänkte av erfarenhet att björken kan vara svår att elda om den är fuktig. Det visade sig senare att björken faktiskt var fuktig varpå vi fick elda med tall och först när vi fått upp en ordentlig glödbädd kunde vi lägga i björk för torkning. Efter ett tag brann även björken.
Väl framför elden strax före klockan 20.00 började vi äta middag, för min del blev det en hyfsat god mjukkonserv med korvstroganoff följt av en portion snabbnudlar innan läggdags. William slocknade runt kl 22.00 och jag strax efter midnatt. Jag sov i sovsäck hela natten men William ville utmana sig och testa gränserna för sin utrustning. Han valde därför att sova i försvarets värmerock och värmebyxor samt med kängorna på. Runt kl 04.00 på morgonen vaknade han av att fötterna var rejält kalla varpå han hoppade ned i sin sovsäck som han lagt redo vid sidan om.
Vid kl 08.00 gick vi upp för att göra frukost och klockan 10.00 skulle vi vara på återsamlingsplatsen för att möta upp det andra paret. Gemensamt skulle vi kolla på varandras nödbivacker och resonera hur vi tänkt, samt motta feedback från varandra.
Läs nästa del för att ta reda på hur (o)lika vi gått till väga och vilka lärdomar vi dragit!
Foto taget samma kväll av Benjamin Lännström.